Hur används GigaSunet?

Som projektledare för den stora enkäten fungerar Håkan Selg. Till projektet har även knutits professor Olle Findahl — en av landets främsta experter på mediaundersökningar.

SUNET (Swedish University Computer Network) har högskolornas uppdrag att tillgodose deras behov av datakommunikation. Den senaste utbyggnaden — GigaSunet — har en överföringskapacitet på 10 Gbit/sek i ryggradsnätet — det är ett av världens vassaste akademiska datornät!

Men smakar det så kostar det. Samtidigt som kostnaderna för nätet har stigit, har staten dragit ner på sina basanslag. För 2003 har vissa högskolor fördubblat sina nätkostnader! Självklart vill  högskolorna då också veta vad de får för sina pengar.

Tanken är att användarstudien ska bidra till en ökad förståelse för betydelsen av Internet inom högskolesektorn. Den ska också jämföra hur olika högskolor och studieinriktningar använder sig av nätet. Studenternas och de anställdas tillgång till nätet hemifrån intresserar sig enkäten även för.
SUNET-undersökningen är unik på många sätt. GigaSunet har en överföringskapacitet som den breda allmänheten inte kommer att få tillgång till än på många år. Inte ens i ett internationellt akademiskt perspektiv finns det några nationella datornät som kan mäta sig med GigaSunet. Det är ingen överdrift att tala om GigaSunet som framtidens datornät.
— Högskole-Sverige består i runda tal av 350 000 personer — av dem är drygt 300 000 studenter. I den gruppen finns sannolikt också samhällets mest avancerade användare av Internet. Många av dem är användare sedan tonåren, och det mönster i sin medianvändning som de nu etablerat kommer de att bära med sig i decennier. Det är också troligt att deras sätt att använda modern teknik successivt  kommer att spridas till andra grupper, förmodar Håkan Selg.

Han menar att högskolesektorns användning av Internet idag kan ses som en prognos över den breda allmänhetens Internetvanor om ett tiotal år. — Jag känner inte till några jämförbara studier i så stor skala av avancerade användargrupper med tillgång till högkapacitetsnät. Det är därför troligt att resultaten kommer att väcka uppmärksamhet långt utanför högskolevärlden, säger Håkan.

Värt att notera är att uppläggningen av undersökningen i stor utsträckning bygger på en rad rapporter som publicerades av IT-kommissionen under 2002 (se nedan!) Den senaste av dem innehåller en genomgång av ett stort antal aktuella svenska forskarrapporter. Tillsammans bildar forskningsresultaten en "karta" över de förhållanden och drivkrafter som avgör om och på vilket sätt den enskilde väljer att utnyttja Internet. Det är också denna karta som ligger till grund för utformningen av enkätfrågorna. Även i detta avseende representerar SUNET-studien en ny generation av användarstudier.
Undersökningen omfattar både den nätanvändning som är kopplad till studier och/eller arbete, samt den privata användningen för nöje, avkoppling och rekreation. — Vi hoppas även kunna ringa in en del problemområden. Kanske är det svårt att koppla upp sig hemifrån? Kanske drabbas någon av långa svarstider? Integritetsproblem kan också finnas — en del kan ha med intrång i privatlivet i göra, i andra fall kanske någon har blivit illa behandlad eller kränkt på nätet.

Håkan Selg har förhoppningar att undersökningsresultatet ska kunna ligga till grund för framtida strategibeslut vid enskilda högskolor och universitet. Enkäten kommer givetvis också att vara en värdefull vägledning för SUNET när det är dags att uppgradera till ett ännu kraftfullare universitetsdatornät. GigaSunet beräknas ha gjort sitt 2005. ——————————————————————————————
Mer information om undersökningen lämnas av Håkan Selg, selg@fs.se, tel 08-300040. De rapporter från IT-kommissionen som åsyftas i artikeln är: - IT och äldre, SOU 2002:15 - Vem använder Internet och till vad?, SOU 2002:24 - Om kvinnors användning av Internet, 49/2002 - Livsform-Livscykel-Livsstil. Om drivkrafterna bakom användningen av Internet 57/2002 ——————————————————————————————